It's just a fanny thing..

Hey lovers,

blev en awesome fred-lörd i Sthlm med mina golden girls! Efter att alla med några timmars mellanrum samlats på stationen så tog vi pendeln hem till Sanna i Flempan. Väl där blev det världens godaste laxpaj och typ varsin flaska vin. Och en massa masssa prat och skratt. Säger då det, det kan inte gå fel när vi sammanstrålar!

Malin och jag drog nitlotten då det kom till att dela ut sovplatser. Vi fick sova på en sån där skitfet luftmadrass som säkert varit jätteskön om vi haft mer luft i den (ska vi inte ha mer luft? NEEJJ då blir det inte skönt). Jag blev nästan sjösjuk av den där kan jag säga. Så fort jag vände mig, eller Malin för den delen, kändes det som vi var ute i en liten eka på ett stormigt hav. Och råkade man balansera vikten fel så ramlade man ner i diket som bildades i mitten, och drog den andra med sig så det blev väldigt warm and cozy so to speak. Men lite sömn blev det iaf :)

På lördagen blev det shopping och åter en massa shopping! Eller iallafall mycket springande i affärer. Man blir faktiskt ganska trött, det är precis som en sport! För att inte tala om julrean!

Strax innan sex gick vi tillbaka till stationen för att ta tåget hem. Alla var törstiga så vi sprang in på pressbyrån för att köpa något att dricka. Sara, Sanna och jag stod utanför och väntade på Malin eftersom hon var seg, och då säger Sara: åh kolla, där är Mojje! (ni vet, från nåt barnprogram) och vi kliver in litegrann i affären och kollar åt vänster. Jag blir sur för att det var inte alls Mojje, det var en tant med blont lockigt hår. Men iallafall, jag vänder mig tillbaka mot själva stationen igen och ser att Sanna kommer gående med morska steg från den andra ingången till pressbyrån, med sin shoppingpåse i handen. Ut kommer också en lite lätt utvecklingsstörd man (ja han var det) som går och mummlar för sig själv (typ frassabrassafrmpffffajboj).

Vad händer, liksom? Jo. Han försökte sno min påse!!!, säger Sanna fruktansvärt upprört, vilket ledde till ett ohyggligt asgarv från mig (förlåt) :D Det visade sig att att medan vi kollade efter "Mojje" så hade gubben gått förbi och tagit påsen, Sanna märkte det som tur var och sprang efter och sa: Du! det där är MIN påse! och tog tillbaka den. Och det var då jag såg det hela.

Alltså jag tyckte bara grejen var så himla rolig så jag kunde inte sluta skratta!! (jag hade inte gjort det om sannas påse försvunnit obs!). Men jag har kommit på att jag reagerar sådär olämpligt på allvarliga situationer ibland, sådana som man inte kan göra något åt, annat än att skratta helt enkelt. Ett annat exempel på det är ju när Sara försvann på vulkanen Etna på Sicilien, utan att gå in på närmare detaljer..

Äh, det slutade bra, då kan man lika gärna skratta :D Som min basårskompis Sara sa idag: Fanny, du är nog den roligaste personen jag vet!! Bra, tycker jag ;)

Ja, mycket text blev det men jag ska lägga upp bilder snart också!

Love,

fancy