It's just a fanny thing..

Begravningen var väldigt fin och värdig. Det blev dragspelsmusik (live såklart..) och en massa massa vackra blommor. Känns jävligt konstigt att Bibbi inte ska komma till Vässan mer, att hon inte ska fuska varje gång vi spelar spel (typ gå genom väggarna när vi spelar Cluedo men skylla på att hon faktiskt trodde att bokhyllan var en dörr), att hon inte ska dricka whiskey mer "för luftrörens skull" eller sjunga Hönan Agda vid middagsbordet. Eller råka tappa de bästa julklapparna under bordet varje år när det är dags för julklappsleken. Eller klä ut sig till jultomte med två strumpor hängandes från öronen.

Bibbi, jag älskar dig nu och alltid. Och jag är helt övertygad om att vi ses igen. Värm solstolen och blanda en pina colada åt mig så att det är färdigt innan jag kommer.

Efter begravningen blev det fika med prästen och alla närvarande. Och hela eftermiddagen/kvällen har bestått av mycket lek och kittlande med mina kusinbarn, Oliver och Izabell, som också går under namnet De outtröttliga. När vi kommit hem från fikat satte släkten sig i sofforna med ett varsitt glas vin/öl och snackade. Och speciellt Oliver snackade. Bara med mig. Jag vet inte riktigt om vad. En mening som jag hörde var:

Tänk om jag skulle äta upp din tå, då skulle inte du kunna gå! Och sen ska jag äta upp din fot och...men den smakar nog ecklit och när man spelar dator måste man fylla i dom orangea bokstäverna. Är du 50 eller 60 år? Jag är sex för jag fyllde fyra förra året.

Ja. Ni förstår. De är ju underbara de små liven <3

Nu är jag helt slut. Man blir väl det vid såna hära tillfällen.

Får slänga upp nåt foto sen kanske.

PUSS