två små marsvinsänglar
Här är en bild på mitt och Felix gamla marsvin, Pucko och Rocko!
Pucko var min (med det vita huvudet) och Rocko var Felix. Vi satt alltid och tittade på TV tillsammans, satt ute i trädgården och åt gräs (ja jag smakade) och bara hade det allmänt mysigt! De hade alltid öppen bur förutom på nätterna och de skötte sig jättebra. Och varje gång man kom upp för trappen eller hem från skolan så gjorde de alltid sitt karakteristiska marsvinsljud (typ som ett litet sjölejon fast softcore) och ställde sig mot burkanten för att tigga en klapp eller morot!
Pucko var trots sitt namn den smarta av dem och Rocko gjorde alltid allt som Pucko gjorde. Han gick alltid som en svans efter Pucko när de var ute på promenad. Och jämt när de var extra glada gjorde de små lufthopp och såg bara allmänt roliga ut! Även smådjur har sina utmärkande personligheter kan jag säga.
Jag saknar dem! Om jag inte åkte hem så mycket från Uppsala skulle jag skaffa två nya på en gång $)
Tänk att två små gnagare kan betyda så mycket!
Och just det, båda hade stamtavlor (Fågelvikens Rocko och Fågelvikens Pucko haha!) och Pucko skulle använts som utställningsmarsvin om inte hans vänstra höra hade stått rakt upp :P
Kommentarer
Postat av: Bångis
haha ställer man ut marsvin?
Trackback
